Zarah på Lönö

Zarah letade gårdar i hela Sverige under sina första år i Tyskland och till slut fick hon ett brev från mäklaren med foton på gården Lönö.

Vidar flög till Stockholm och köpte Lönö, utan att närmare ha kontrollerat underhåll, arrenden, husbock m.m.

På Zarahs 32 årsdag i Berlin ringde telefonen och telefonisten sa att samtalet kom från Östra Husby, Schweden. Zarah hade ingen aning om var den platsen låg, men i andra änden hörde hon sin bror Ante, som gratulerade slottsfrun på födelsedagen. Vidar och han hade köpt Lönö i Häradshammars socken på Vikbolandet för 235.000 kronor, med Bråviken utanför fönstren och ingen ordentlig väg dit.

Den sjätte april 1939 kom Zarah till Lönö för första gången med båt från Kvarsebo i Kolmården och där låg gården lejongul på backens krön. Zarah berättar att det var precis som hon hade tänkt sig, fast bättre, nu hade hon ett riktigt hem att komma till, hela livet.

Hon kom hem för gott från Tyskland till Lönö hösten 1943, hem till ett liv på landet med allt som hörde därtill.

Som mest var det ett 80-tal personer som bodde på Lönö. Man hade självhushåll, djurhållning, man odlade säd, bakade bröd, syltade och saftade och man arbetade hårt.

En viktig inkomstkälla var strömmingsfisket, under de s.k. krigsåren var tillgången på strömming i Bråviken mycket god.

Lönö blev hennes tillflyktplats under hela livet, på senare år tillsammans med ”Hulphers” De hade också en våning i Stockholm och reste mycket på turnéer i världen, men Lönö var hemma och hon vistades där på somrarna, efter att hon blivit ensam och fått sin hjärnblödning, ända fram till sin död, 23 juni 1981.