Dottern Boel föddes 1927 och sonen Göran 1929.

Från Risinge prästgård flyttade Zarah med barnen till Torsgatan i Stockholm till en tvårummare 1929 – 30.  Nils och hon var nu skilda och Mor Mathilda flyttade till henne och under en tid även de två yngre bröderna. Pappa Anders var död och Zarah blev familjeförsörjare.

Under åren i Tyskland gick barnen en tid i svenska skolan i Berlin och hade även guvernant. Men när kriget närmade sig fick de gå i svensk internatskola.

Göran Forsell berättar i en tidningsartikel:
”Mamma var en stor humorist. Karl Gerhard brukade säga, att om inte Zarah blivit den hon var, hade hon blivit en kvinnlig Charlie Rivel.”
Hon hade ett stort och äkta mått av självironi.

Mamma var ofta borta på turnéer, men fanns på något sätt ändå hos oss. Var det doften av scensmink eller värmlandskorv och strömmingsflundror? Det var ändå en stor tröst för oss och mormors famn fanns där.
När mamma kom hem då fanns hon verkligen! Sprakande, intensiv, generös, fylld av att få ge av sitt mammaskap och att få njuta av det.

En gång uppträdde mamma i Oslo och jag hade inte börjat skolan, så jag fick följa med för att se vad hon gjorde när hon var borta hemifrån. Där fick hon en strävhårig foxterriervalp som hon döpte till Leffe efter teaterns regissör, Leif Amble-Naess. Hunden blev mammas älsklingshund och levde i femton år.”